månadsarkiv: februari 2015

De 60 som bodde på Segerfors ägor 1890

Segerfors herrgård från söder 1886. Bild: Anna Montan

Segerfors herrgård från söder 1886. Kvarndammen i förgrunden. Bild: Anna Montan

Johan Gustaf Teodor Schiller f. 1863, Godsegare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom

1886 köpte Gustaf Schillers svärföräldrar Segerfors och överlät det till Gustaf Schiller och deras dotter Josefina Charlotta Ljunggren, som sålde egendomen 1892

1886 köpte Gustaf Schillers svärföräldrar Gustav och Erika Josefina Ljunggren Segerfors och överlät det till honom och deras dotter Josefina Charlotta Ljunggren. De sålde egendomen 1892

Rackstads område)
Erika Josefina Charlotta Ljunggren f. 1862, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Aina Lilli f. 1887, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erika Josefina Oscaria Ljunggren (född Sedman) f. 1826, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område) (Svärmor till Gustaf Schiller)
Johan Pettersson f. 1867, Dräng, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Adolf Gustafsson f. 1871, Dräng, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Klara Maria Persson Falk f. 1870, Piga, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Olsson f. 1841, Trädgårdsmäst., Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karolina Bergström f. 1842, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Harald Edvard f. 1874, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Maria Karolina f. 1878, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karl Gustaf f. 1881, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anna Charlotta f. 1883, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Emma f. 1886, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Gustaf Karlsson f. 1866, Mjölnare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johanna Jansdotter f. 1862, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johan Frithiof f. 1888, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johan Fredrik Johansson Ceder f. 1869, Smed, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erik Gustaf Johansson Ceder f. 1871, Dräng, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Pettersson f. 1846, Skogvaktare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karolina Andersdotter f. 1855, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Gustaf f. 1877, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Maria f. 1879, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karl Johan f. 1882, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erik f. 1885, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johannes f. 1887, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
David Emanuel f. 1890, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erik Jansson f. 1832, Torpare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Stina Fransdotter f. 1832, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anna f. 1866, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erik Gustaf Johansson f. 1873, Dräng, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Olsson f. 1849, Torpare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Sofia Magnusdotter f. 1847, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Olof Frithiof f. 1877, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Andrea f. 1880, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Gustaf f. 1883, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johan Fredrik f. 1886, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
David Emanuel f. 1889, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Magnus Johannesson f. 1875, Dräng, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anders Håfström f. 1821, Inhyses f.d. Spiksmed, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johanna Fredrika Ellström f. 1819, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Josef Nyström f. 1825, Inhyses f.d. Spiksmed, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Marta Andersdotter f. 1824, Inhyses, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Jonas Andersson f. 1843, Torpare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anna Karlsdotter f. 1846, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Anna f. 1870, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Kristina f. 1874, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karl Johan f. 1877, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Nils f. 1879, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Magnus f. 1883, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Axel f. 1885, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Erik Petter Larsson f. 1826, Inhyses, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Lovisa Kristina Bengtsdotter f. 1824, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Olof Petter Pettersson f. 1869, Arbetare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johannes Damberg f. 1850, Sågare, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Britta Kajsa Bergendahl f. 1849, Fattighjon, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Karl Johan f. 1879, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Gustaf f. 1885, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Sara Maria Pettersdotter f. 1857, Lösdrifv. f.d. piga, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)
Johan Adolf f. 1883, Segerfors (egendom och f.d. järnbruk inom Rackstads område)

 

Källa: Folkräkningen 1890 – Värmlands län.
http://www.foark.umu.se/samlingar/folkrakningen-1890

Soldaterna Rackberg, Persman och Stålsman…

Torpbesiktning. Ur Nybleus, Scener ur den indelte soldatens liv

Torpbesiktning. Ur Nybleus, Scener ur den indelte soldatens liv

Svenskt infanteri i 1808-09 års krig

Svenskt infanteri i 1808-09 års krig

Det ålåg gårdarna i varje by, roten, att hålla regementet med en soldat. Han bodde på ett soldattorp och avlönades av bönderna. (se slutet av artikeln)
Indelte soldater har funnits sedan 1680-talet. Dessutom fanns befäl boende i trakten. I vårt område var Gustås ett sådant ställe. Redan 1667 står löjtnant Lars Knutsson som boende på detta ”infanterihemman”. Under 1700-talet återfinner man bl a en underofficer, fältväbel, där.

 

Holms soldattorp 1802

Holms soldattorp 1802

Claes Grill gav 1855 ut Statistiskt sammandrag av indelningsverket. Här återges vilka rotenummer som var aktuella i Arvika socken

Claes Grill gav 1855 ut Statistiskt sammandrag av indelningsverket. Här återges vilka rotenummer som var aktuella i Arvika socken

De här soldaterna har jag (hittills) hittat i området. Här anges födelse- och tjänstgöringsår

98 Holm Vä-00-0597

Anders Holm                      (Persson)      17990725      1831-1851 Född i Arvika lfs. Värmlands Fältjägare i sju år. Avsked p g a sjukdom och ålderdomssvaghet. Vitsord: Utmärkt beröm

Per Holm (Magnusson)       18300915      1851-1861. Född i Arvika lfs. 183 cm. Timmerman. Avsked p g a sjuklighet.

Jan Petter Olofsson            18420524      1862-1864. Född i Torsby. 173 cm. Volontär.*

Jordan Eklund                    18540303      1873-1878. Född i Blomskog. 168 cm. Volontär*.

Johan Dahlin (Magnusson) 18600609      1879 – ? Född i Köla. Volontär*. Flyttar till Eda 1885, åter till Köla 1893. Bor 1900 i Arvika med familj, husägare, handlande. Dör 1931.

Pontus Ludvig Kronberg    18721010      1891 Född i Karlstad

Fritz Reinhold Hedlund     18740723      1894-1898

Adolf Orgelstrand              18791129      1897-1898. Född i Värmskog.

Nils Harald Schullström     18800918      1898-1901 Född i Ö Emtervik.

Nils Fredrik Dahl                18820413      1901 Född i Eda.

* benämning på en ung man som frivilligt inträdde i krigstjänst, framför allt med förhoppning om att vinna befordran till befäl. (Wikipedia)

97 Stålsberga V?-00-0588-1854

(Amund Stålsman f. 1739 + dennes son f. 1763 soldater)

Olof Stålsman (Nilsson)    18161110 (d.18540422)      1837 – ?

Nils Stål (Andersson)         18330914                            1854 – ?. Inflyttad från Wik. Korpral. 175 cm. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Dottern Vilhelmina emigrerar till Amerika 1885.

Olenius Stål (Magnusson)  18640209                            1885-1911

 

99 Rackstad NV-00-0902-1802

Per Rackberg (Andersson)                       f.1744           1767-1797. 170 cm. Avsked med underhåll. Tjänat väl.

Olof Rackberg (Bryntesson)                    f. 1777          1797-1809. 178 cm.

Jon Rackberg (Bryntesson)                      f. 1769          1802 – ? 180 cm. Medalj för trogen tjänst i Drottningholm

(Samtliga 3.majorens kompani)

Olof Rackberg (Olofsson)                        f. 1798          1820 ?1848. 178 cm. Utmärkt väl.

Nils Rackberg (Andersson)                      18290214      1848-1881. 173 cm. Tjänat Utmärkt väl. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Död 1884. Döttrarna Amalia och Emma emigrerade till Amerika 1882 resp. 1887

Anders Rackberg                                                           1881-1882

 

96 Perserud Vä-00-0586-1893

Per Persman (Olofsson)                            18200405      1841-1854. Född i Arvika lfs

Anders Persman (Nilsson)                        18340616      1854-1859 Född i Brunskog. Utmärkt försvarligt. Avsked p g a sjuklighet.

Johannes Persman (Olsson)                      18370821      1859-1888. Född i Brunskog. 180 cm Generalmönstring på Trossnäs 1881. Död i maginflammation. Sönerna Nils och Johan emigrerade till Amerika 1888.

Arne Persman (Persson)                           18410321      –

Adolf Persman (Axelsson)                       18740103      1893-1895. Född i Skillingmark.

Johan Persman                                          18750410      1895-1903

 

100 Långvak Vä-00-0590

Per Långvak (Andersson)                        18070822      1827-1859. Född i Arvika lfs
178 cm
. Korpral i 16 år. Utmärkt väl.

Johan Ludvig Långvak (Persson)             18400321      1859-1891. Född i Arvika lfs
Son till Per. Timmerman. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Bor 1905 i Långvak som hemmansägare. Död 19160930 i ålderdom.

Adolf Långvak (Aronsson)                       18730623      1892-1902. Född i Arvika lfs

Albert Långvak (Andersson)                   18820329      1902. Född i Mangskog

Källa: Centrala soldatregistret soldatreg.se

kontrakt

 

 

 

 

Fakta kring det Det yngre militära indelningsverket ”Det ständiga knektehållet?” hämtat från Gösta Olofssons häfte Den indelte soldaten. Arvika: Såguddens museum, 200?

  • Varje officers- och underofficersbefattning vid landskapsregementena var knutna till en indelning. Bestod av ett boställe och avkastningen av detta och dessutom intäkter från skatte- resp. kronojord.
  • Knektehållet. Ett antal gårdar bildade en rote, som åtog sig att skaffa och underhålla en soldat. Bönderna befriades från utskrivning men inte från skatter. Behovet av soldater under 1700-talet gjorde att två rotar tillsammans åtog sig att hålla en soldat, ”vargeringen”
  • Soldatens boende ordnades på olika sätt; Ett generalindelningsverk inrättades och listor över varje soldatrote upprättades. Ibland kunde en rote bestå av 10-15 gårdar, ibland kunde ett byalag bilda en rote. En korpral omfattade 25 rotar. Två korpralskap bildade en avdelning. En furir eller sergeant förde befälet. Sex korpralskap bildade ett kompani på 150 man under befäl av en kapten. Fyra kompanierutgjorde en bataljon. Åtta kompanier ett regemente= 1.200 rotar/soldater. Kompanichefen måste bo i någon av socknarna som kompaniet omfattade.
  • Största gården= stamroten. Hade ansvar för att roten uppfyllde sitt plikter. För ett år utsågs en rotemästare. Soldaten skulle vara 168 cm, ha skägg, kunna läsa i bok. Soldattorpet= 2-3 tunnland mark. Lönen: legan =engångssumma pengar, som betalades med fjärdedel varje år. årslön. Varje rotebonde bidrog. Hemkallet= naturaprodukter som kompensation för vad inte torpet kunde producera. Soldaten och roten förhandlade fram ett kontrakt.
  • Det ålåg till en början rotebönderna att hålla soldaten med uniform. I rotekistan, som förvarades hos rotemästaren, förvarades soldatens livmundering och mobiliseringsutrustning.
  • Att läsa i bok blev allt viktigare för att kunna fungera. Regelbundna läsövningar.
  • När en ny soldat rekryterades erhöll han samma namn som sin företrädare.
  • Obligatorisk syn av torpen hölls vart tredje år samt när soldaten fick avsked eller förflyttades. Soldaten blev tusenkonstnär. När skråväsendet och burskapet avskaffades 1846 resp 1864 blev det fritt fram med alla hantverk för soldaten: skräddare, skomakare, snickare osv. En av traktens skrivkunniga. Kunde bli skollärare, förtroendeställlningar, klockare, biträda länsman sov.
  • Avsked vid 50-55 års åldern. Oftast fick man lämna soldattorpet
  • 1901 beslutade riksdagen att avskaffa indelningsverket. Från 1902 anställdes inga indelta soldater

Britt Thegerströms Rackstad

britt thegerströmPå försommaren 1947 flyttade Britt Thegerströms familj till Rackstad efter att ha köpt gården av Ragnar Johansson, stor tomtägare i Rackstad. Britt hade inte varit direkt entusiastisk. Hon hade sitt sommarparadis i Högerud, en gård som farfar dessvärre sålt. Farfar Daniel Jonas, kolonialvaruhandlare i Arvika sedan 1900, hade inte fattat att platsen betytt så mycket för Britt och köpte som tröst loss en bit tomt i Hungvik efter att den unga Britt talat ut med honom. Men det kom att bli Rackstad för Britt.
Fast hon kände ju inga i Rackstad. Det blev dock bättre; En dag hade hon varit nere vid sjön och fått en uppenbarelse: Våge Albråten – en grekisk gud tyckte Britt. ”Jag förlåter er”, sade hon då till sina föräldrar, berättar hon med ett skratt.
Britts mamma trivdes från första stund – hon älskade att bo på landet – och för pappa Sven var pendelavståndet till Arvika överkomligt. Där fortsatte han – litet motvilligt – sin fars kolonialvaruaffär. Helst hade han velat bli kock. Nu fick han kompensera det med att laga mat vid bridgekvällarna. Britts mamma inrättade sig bra med trädgårdsland, får, getter, gäss och höns och lyckades stegvis övertala sin make Sven att vara kvar den varma hösten. Först över Mârten och sen också ha gåsmiddag därute och så blev de Rackstadbor.
Britt ville bli språklärare och måste då läsa latin i gymnasiet. Det gick inte i Arvika och Karlstad lockade inte. Det blev Lyceum för flickor på Östermalm i Stockholm och småningom fortsatta studier på Stockholms högskola. 1956 dog hennes far och Britt sökte sig tillbaka 1958 för att bo med sin mamma. Att få arbete som språklärare var inget problem. Rektor Inglander tog emot henne med öppna armar. Från och med nu blev Britt Rackstadbo på heltid. Och skulle så förbli, trots att hon bara tänkt sig ett läsår på läroverket.

källabacken

”Källabacken” troligen sent 1940-tal. Thegerströms hus t.h.

Thegerströms köpte huset av Ragnar Johansson 1947

Thegerströms köpte huset av Ragnar Johansson 1947

 

Sommaren Rackstad 1947 var spännande för en ung flicka. Närmsta grannhuset, den grå stugan (Övre Nerstugan) var under året uthyrt till en mor med två barn. Dit kom män i taxi på besök medan yngsta dottern klev av skolbussen och fick vänta i posthuset på att det skulle vara fritt att komma hem.

Det lilla posthuset utanför Sal var en samlingspunkt. Britt minns hur Fritz Lindström brukade stå och titta ut över nejden, kanske i sällskap med Bosse Fjaestad, i väntan på posten, som hade ganska ungefärliga ankomsttider. Säkert såg hon närmast grannarna Alfhild i Sal och Valfrid Där framme hämta ut sin post.

Thegerströms var inte de första Arvikaborna som sökte sig ut till Rackstad. Bryggarmästaren Ivar Lydén och Lindqvists med Kontantaffären fanns där. Mest umgicks Thegerströms med Nyströms på Hagen och familjen Ander, vars yngsta son Britt var klasskamrat med.  Midsommar firades nere hos Fjaestads. Bosse var så trevlig att prata med.
Närmaste grannen neråt sjön var barnkolonin. Barn från Karlstad kom i två omgångar. Och det var roligt att se och höra dem leka och bada! Men så var det också utmärkta ledare och pli på ungarna, tillägger Britt..

Det finns saker Britt ångrar. Inte att hon inte efter pensionen flyttade till London eller Lofoten, som hon ibland drömde om. Vad hon ångrar är att hon rev ett antal ekonomibyggnader på tomten. Logen, byggd på 30-talet, behövde nytt spåntak och det tyckte hon sig inte ha råd med utan satte in en annons om att loge fanns att riva. Så åkte också hönshuset samma väg. Kvar blev bara en rest av stallet. Grannarna kunde inte alls förstå varför. Och Britt tycker så här efteråt att det var det dummaste hon gjort. Småningom byggde hon en friggebod på det gamla hönshusets grund.

Och för sin ålderdom har hon sedan några år tillbaka byggt ett fristående lättstädat hus i ett plan på tomten.

Utsikt från Britt Thegerströms tomt över Kampudden

Utsikt från Britt Thegerströms tomt över Kampudden

Sammanställt av Lennart Wettmark ur en intervju hösten 2014. Britt är född 1929 i Arvika

Gustås 1755

”Just när jag skulle börja skriva ikväll kom Amelie (en av fröknarna, den andra heter Anna) in och sa , Snälla Annie, jag skall gå till Guståsen efter ägg, kan du följa med?” Det var inte annat att göra fast jag egentligen var dödstrött. Vi gick klockan 6 och var hemma halv 9 så det är inga små vägar här. Folk har inte foder åt sina djur, dom slaktar ner både höns och kor(15 juni 1915. Väveleven Anna Dahl skriver till sin syster) återgivet i Gunnar Lindbloms bok om Björn Ahlgrensson ”Jag duger inte till annat än att vara konstnär”

Många Rackstadbor har sprungit den traditionella midsommarbanan som vänder vid Gustås. Den vägen gick Amelie Fjaestad och Anna Dahl 1915. Hur det såg ut där för 250 och 350 år sen kan man faktiskt få reda på genom lantmäteriets digitaliserade kartor och protokoll! Men från 1540, när Gustås nämns första gången finns inga kartor.
Gustås Google earth Gustås nutid

I månadsskiftet juli- augusti 1755 tillbringade lantmätare Carl Fredrik von Hiltebrandt tillsammans med två nämndemän några dagar på Gustås. Det hade då varit ett kronohemman sedan lång tid. Nu bodde där bataljonsadjutanten (”ädel och manhaftig herr”) Robert Niclas Hellgren. Eftersom det var ett militärt fältväbelboställe deltog en representant från regementet, löjtnanten ”wälädle herr” Johan Brand och länsman ”välaktad” Daniel Boman.
(Fältväbel blev senare fanjunkare)

1732 hade gjorts en avsyn och det var nu dags att ta fram det protokollet (Husesynsintrumentet) och se över rågångarna mot de andra hemmanen: Ålgården, Skog, Rackstad, Mölnerud/Byn, och Långvak. Protokollet 1755 visar att det gick att komma överens med representanterna från de olika hemmanen – till slut. Från Rackstad infann sig vid Kafvelbro rösen fem jordägare samt en brukspatron Anders Ljungblom (bosatt på Skog) som förmyndare för ”gåssen” Anders Persson. En rät linje gick från Kafvelbro till Oxeberget (nuvarande slalombacken) vidare till Galgeberget, där man konstaterar att en i röset uppvuxen tall verkar ha rubbat och vridit markeringen. Uppe vid Slomvattnet tar så Mölneruds ägor vid. Lika lätt gick det inte att komma överens med deras representanter som hänvisade till gammal hävd där rösen saknades och pekade istället ut några märkta furor och myren Dammmyren som gränsmarkeringar. Detta imponerade inte på lantmätaren ”sedan de icke med skäl kunnat bestyrka deras åberopade olagliga rösmärken och därjämte icke heller utvisa någon rös innan Kohlmåsserösen”. Ålgården hade dessförinnan också hänvisat till gammal hävd där rösen saknades, men detta ansåg sig bostället tydligen kunna acceptera.
Gustås 1755 Gustås inägor

Efter förrättad rågångssyn inspekterades till Gustås hörande ägor och även tillhörande torpet Gullsjötorp uppe vid Mjögsjöns övre ända. Än så länge fanns alltså bara ett torp inom Gustås ägor. Man får en ganska god bild av statusen på de olika ägorna.
När det gäller Gustås konstateras att ingen humlegård fanns och att kålgården fanns inom gärdesvallen.

  • åkrarna utgör 12 tunnland och 4 kappland (dvs 6 hektar + 600 kvm) och består av ler-mylla som skattades till 5:e kornets äring, dvs varje korn gav 5 (1 på kartan)
  • Gärdesvallarna är steniga, dock bördig mark. Två tunnland ger här två parm hö. (kronoparm=volymmått för 5,6 kubikmeter) (2)
  • En jämn och något sidländig (sank) vall på 1½ kappland (drygt 200 kvm) som ger 2/3 parm hö. (3)
  • Jämn myrvall 1,19 kappland ger en parm (4)
  • Något torr vallmark som ger ¾ parm (5)
  • Skogslupen och torr mark, två tunnland som ger 2/3 parm (6)
    Mera skogvuxen och torra backar samt en sidländig vall ger ¾ parm. (7)
  • Vallhage på 12 ¾ kappland (1900 kvm) (8)
    Södra ängen nästan sju tunnland, av jämn starrvall ger fem parm hö. (9)
  • Grovt starrhö på myren till kärn (tjärn) ? ett ¾ parm. (10)
  • Torra backar ger ¼ parm (11)
  • Norra ängen består av torr och skogbevuxen hårdvall. Ger två parm (12)
  • Kalvhage av stenig och skogbevuxen mark (13)
  • Hästhagen av torra backar och drågar (sumpig dalsänka) (14)

Man fiskar i tjärnen och i Mjögsjön, ”jämte ett notkast i Slomvattnet, av ringa värde”Och mulbetet är medelmåttigt, konstateras.
gullsjötorpNär det gäller torpet Gullsjötorp noterar man att åkern består av ler-mylla till 4de kornets äring, ger två parm och är på ett tunnland och fem kappland, dvs nästan 6.000 kvm (15) Därtill finns hård- och myrvall (16) och på skogen två små ängar som vardera ger 1/3 parm

https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=3&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f52322d31313a31

1641 såg Gustås ut så här:

Gustås 16411641 textCalculation på Guståås.
Wtsäde på båda åhren ähr 9 5/8 tunnor. Skogh till nödtorften, medelmåttigh godh åker. Höö på giärdes linnderna till 8 lasz.       Hårdwalz enghe höö till 15 lasz

Jämför med Stålsberga och Holm

 

Och så här såg det ut på Gustås i slutet av 1800-talet(?):

gustås 1900.