Det ålåg gårdarna i varje by, roten, att hålla regementet med en soldat. Han bodde på ett soldattorp och avlönades av bönderna. (se slutet av artikeln)
Indelte soldater har funnits sedan 1680-talet. Dessutom fanns befäl boende i trakten. I vårt område var Gustås ett sådant ställe. Redan 1667 står löjtnant Lars Knutsson som boende på detta “infanterihemman”. Under 1700-talet återfinner man bl a en underofficer, fältväbel, där.
De här soldaterna har jag (hittills) hittat i området. Här anges födelse- och tjänstgöringsår
98 Holm Vä-00-0597
Anders Holm (Persson) 17990725 1831-1851 Född i Arvika lfs. Värmlands Fältjägare i sju år. Avsked p g a sjukdom och ålderdomssvaghet. Vitsord: Utmärkt beröm
Per Holm (Magnusson) 18300915 1851-1861. Född i Arvika lfs. 183 cm. Timmerman. Avsked p g a sjuklighet.
Jan Petter Olofsson 18420524 1862-1864. Född i Torsby. 173 cm. Volontär.*
Jordan Eklund 18540303 1873-1878. Född i Blomskog. 168 cm. Volontär*.
Johan Dahlin (Magnusson) 18600609 1879 – ? Född i Köla. Volontär*. Flyttar till Eda 1885, åter till Köla 1893. Bor 1900 i Arvika med familj, husägare, handlande. Dör 1931.
Pontus Ludvig Kronberg 18721010 1891 Född i Karlstad
Fritz Reinhold Hedlund 18740723 1894-1898
Adolf Orgelstrand 18791129 1897-1898. Född i Värmskog.
Nils Harald Schullström 18800918 1898-1901 Född i Ö Emtervik.
Nils Fredrik Dahl 18820413 1901 Född i Eda.
* benämning på en ung man som frivilligt inträdde i krigstjänst, framför allt med förhoppning om att vinna befordran till befäl. (Wikipedia)
97 Stålsberga Vä-00-0588-1854
(Amund Stålsman f. 1739 + dennes son f. 1763 soldater)
Olof Stålsman (Nilsson) 18161110 (d.18540422) 1837 – ?
Nils Stål (Andersson) 18330914 1854 – ?. Inflyttad från Wik. Korpral. 175 cm. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Dottern Vilhelmina emigrerar till Amerika 1885.
Olenius Stål (Magnusson) 18640209 1885-1911
99 Rackstad NV-00-0902-1802
För Rackstad finns en utförligare version här:
http://historiebloggen.rackstadkvarnforening.se/wp/2021/01/20/elva-indelte-soldater-i-rackstad-och-deras-torp/
Per Rackberg (Andersson) f.1744 1767-1797. 170 cm. Avsked med underhåll. Tjänat väl.
Olof Rackberg (Bryntesson) f. 1777 1797-1809. 178 cm.
Jon Rackberg (Bryntesson) f. 1769 1802 – ? 180 cm. Medalj för trogen tjänst i Drottningholm
(Samtliga 3.majorens kompani)
Olof Rackberg (Olofsson) f. 1798 1820 -1848. 178 cm. Utmärkt väl.
Nils Rackberg (Andersson) 18290214 1848-1881. 173 cm. Tjänat Utmärkt väl. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Död 1884. Döttrarna Amalia och Emma emigrerade till Amerika 1882 resp. 1887
Anders Rackberg 1881-1882
1894 anges att tjänsten är indragen. Medlen skall istället gå till regementsmusikens underhåll
96 Perserud Vä-00-0586-1893
Jonas Persman (Tolsson) f. 1761 1791 – 1805
Anders Persman (Persson) f. 1777 Antagen 1802
Per Persman (Olofsson) 18200405 1841-1854. Född i Arvika lfs
Anders Persman (Nilsson) 18340616 1854-1859 Född i Brunskog. Utmärkt försvarligt. Avsked p g a sjuklighet.
Johannes Persman (Olsson) 18370821 1859-1888. Född i Brunskog. 180 cm Generalmönstring på Trossnäs 1881. Död i maginflammation 1904. Sönerna Nils och Johan emigrerade till Amerika 1888.
Arne Persman (Persson) 18410321 –
Adolf Persman (Axelsson) 18740103 1893-1895. Född i Skillingmark.
Johan Persman 18750410 1895-1903
100 Långvak Vä-00-0590
Per Långvak (Andersson) 18070822 1827-1859. Född i Arvika lfs
178 cm. Korpral i 16 år. Utmärkt väl.
Johan Ludvig Långvak (Persson) 18400321 1859-1891. Född i Arvika lfs
Son till Per. Timmerman. Generalmönstring på Trossnäs 1881. Bor 1905 i Långvak som hemmansägare. Död 19160930 i ålderdom.
Adolf Långvak (Aronsson) 18730623 1892-1902. Född i Arvika lfs
Albert Långvak (Andersson) 18820329 1902. Född i Mangskog
Källa: Centrala soldatregistret soldatreg.se
Fakta kring det Det yngre militära indelningsverket “Det ständiga knektehållet?” hämtat från Gösta Olofssons häfte Den indelte soldaten. Arvika: Såguddens museum, 200?
- Varje officers- och underofficersbefattning vid landskapsregementena var knutna till en indelning. Bestod av ett boställe och avkastningen av detta och dessutom intäkter från skatte- resp. kronojord.
- Knektehållet. Ett antal gårdar bildade en rote, som åtog sig att skaffa och underhålla en soldat. Bönderna befriades från utskrivning men inte från skatter. Behovet av soldater under 1700-talet gjorde att två rotar tillsammans åtog sig att hålla en soldat, “vargeringen”
- Soldatens boende ordnades på olika sätt; Ett generalindelningsverk inrättades och listor över varje soldatrote upprättades. Ibland kunde en rote bestå av 10-15 gårdar, ibland kunde ett byalag bilda en rote. En korpral omfattade 25 rotar. Två korpralskap bildade en avdelning. En furir eller sergeant förde befälet. Sex korpralskap bildade ett kompani på 150 man under befäl av en kapten. Fyra kompanierutgjorde en bataljon. Åtta kompanier ett regemente= 1.200 rotar/soldater. Kompanichefen måste bo i någon av socknarna som kompaniet omfattade.
- Största gården= stamroten. Hade ansvar för att roten uppfyllde sitt plikter. För ett år utsågs en rotemästare. Soldaten skulle vara 168 cm, ha skägg, kunna läsa i bok. Soldattorpet= 2-3 tunnland mark. Lönen: legan =engångssumma pengar, som betalades med fjärdedel varje år. årslön. Varje rotebonde bidrog. Hemkallet= naturaprodukter som kompensation för vad inte torpet kunde producera. Soldaten och roten förhandlade fram ett kontrakt.
- Det ålåg till en början rotebönderna att hålla soldaten med uniform. I rotekistan, som förvarades hos rotemästaren, förvarades soldatens livmundering och mobiliseringsutrustning.
- Att läsa i bok blev allt viktigare för att kunna fungera. Regelbundna läsövningar.
- När en ny soldat rekryterades erhöll han samma namn som sin företrädare.
- Obligatorisk syn av torpen hölls vart tredje år samt när soldaten fick avsked eller förflyttades. Soldaten blev tusenkonstnär. När skråväsendet och burskapet avskaffades 1846 resp 1864 blev det fritt fram med alla hantverk för soldaten: skräddare, skomakare, snickare osv. En av traktens skrivkunniga. Kunde bli skollärare, förtroendeställlningar, klockare, biträda länsman sov.
- Avsked vid 50-55 års åldern. Oftast fick man lämna soldattorpet
- 1901 beslutade riksdagen att avskaffa indelningsverket. Från 1902 anställdes inga indelta soldater
