I Magnus Hynells bok Värmland längesen Jägarstenåldern (2014) illustreras hur Glafsfjorden gick ända upp till Segerfors. Där har man också hittat en trindyxa – ett universalverktyg att hugga med – som indikerar att på Segerfors funnits en boplats. Någon bofast befolkning var det ännu inte fråga om.
Racken låg högre och hade inte längre kontakt med Vänern – som den hade haft 1.000 år tidigare.
Hur länge har det bott människor i Rackstad?
Lösa fynd från Stenåldern i Arvika socken (från NG Hill)
Det vet vi förstås inte, men troligen sedan stenåldern. De första invandrarna kom för 6.000 år sedan till våra trakter. Via Västergötland och Värmlandsnäs sökte de sig längs Byälven upp till Glavsfjorden och fann boplatser i norra delen av Glavsfjorden och Värmeln. Detta vet man genom att göra sammanställningar av de fynd som gjorts av stenålderns verktyg, främst enkla yxor. I Glavsfjordens dalgång har man hittat 24 stenyxor av Lihultstyp uppkallad efter en plats i Bohuslän. Sex av dem har hittats i Arvika socken (i Kärrsmossen och Sävsjön) Detta är de äldsta verktygen i Värmland och det handlar om äldre stenåldern, som tog slut 3.300 f Kr.
Från yngre stenåldern har man funnit trindyxor av grönsten, bl a fyra stycken i Stålsberga. Dess efterföljare den tjocknackiga yxan har man hittat tolv i Arvika socken varav en i Perserud. Tekniken utvecklades och skafthålsyxan uppstod; Av de 23 man funnit i Arvika socken kommer tre från Stålsberga, en från Skog och två från Perserud.
Skafthålsyxa från Stålsberga
När flinta omkring 2.600 f Kr blev det nya materialet kunde man göra mera välformade redskap, t ex spånskrapor som hittats i Stålsberga och Perserud.
Rackstad då? Ett fynd finns från Rackstad: en slipsten för stenyxor; Ett fyrsidigt bryne, kvartsit, 21.2 cm l. Brynet köptes av kapt. Adlerstam, postmästare i Arvika, och förvaras nu i Statens Historiska museum (inv. 6161: 103).
Slipsten funnen i Rackstad
Några fasta fornlämningar i form av boplatser, rösen, hällkistor etc har inte hittats runt Racken ännu.
Källor: Ernst Nygren. Värmlands stenålder. 1914 (Värmland förr och nu 1914); N.G Hill. Ur hembygdens historia. För skolorna i västra Värmland. Maskinskrivet manus. 198?
Försvunna torp och gårdar
1994 till 1998 genomförde Märta Andersson, Thomas Andersson, Leif Lindström och Nils Damberg en inventering av rivna, flyttade eller på annat sätt icke-existerande torp och gårdar i Rackstads, Holms och Stålsbergas hemman. Resultatet redovisades i häftet Gamla torp och gårdar i Holm, Rackstad och Stålsberga, Arvika socken. Resultat från en torpinventering Sammanställd av Nils Damberg. 2 uppl kom 2005 och gavs ut av Rackstads hembygdsförening. Med hjälp av kartor, intervjuer, husförhörslängder och praktiskt fältarbete ger de en bild av var byggnaderna låg och dess storlek – av funna husgrunder att döma. Här är en lista över vad man hittat. Många av dessa platser är utmärkta med en skylt i terrängen
Rackstad-Pilåsen
Rackstad-Skugga
Rackstad-Danielstorp
Rackstad- Haget (Kvarntorpet)
Rackstad-Hûrra
Rackstad-Marbråten/Nybyggerud
Rackstad- Porsmyra
Rackstad- Sågartorpet
Rackstad-Kjällebråten
Rackstad-Gamla Lycka
Rackstad-Gärdet
Rackstad-Nordstuga
Rackstad-Oppstuga
Rackstad-Sögårn
Rackstad-Tomta
Rackstad-Kampudden
Rackstad-Backetorpet
Rackstad-Degernästorpet
Rackstad-S:a Vassmyra
Rackstad -Öv. Vassmyra
Rackstad-Mastetorpet
Rackstad-Orrviksbråten
Rackstad-San
Rackstad-Lunden
Rackstad-Ned. Slomvattshöjda
Rackstad-Öv. Slomvattshöjda
Rackstad-N:a Agvattshöjda
Rackstad-Piltorpet
Rackstad-Höglunda
Stålsberga-Brumserud
Stålsberga-Stordalen
Stålsberga-Hästbråten
Stålsberga-Stålmanstorp
Holm-Dammen
Holm-Framstuga
Holm-Kropptomta
Holm-Kvarnstugan
Holm-Larshagen
Holm-Nordstugan
Fornfynd i Rackstad
I Riksantikvarieämbetets Fornsök ( http://www.fmis.raa.se ) kan du söka information om äldre tiders gravplatser, boplatser och arbetsplatser. Här finns uppgifter om lämningar såväl på land som under vatten. Du hittar information om runstenar, hällristningar, gruvor, torp, avrättningsplatser, skeppsvrak och mycket annat. Tidsspannet är stort - från äldsta stenålder till 1900-tal.