Etikettarkiv: Rackstads hemman

Rackstads bystämma

Från 1893 till 1995 – med uppehåll 1951 – 1967 förde den årligen tjänstgörande byfogden i Rackstads hemman en räkenskapsbok. Här redovisades inkomster och utgifter som låg på bystämman. Genom posterna i räkenskaperna får man en bild av livet i Rackstad.

I äldre tider fanns sockenstämman som bestämde en del som också berörde hemmanet. Men det fanns också en nivå därunder, bystämman. Att den funnits länge kan man vara säker på, men hur länge den funnits i Rackstad är svårt att säga, men i sockenstämmans protokoll 5 okt 1800 kan man läsa om byfogdens roll:
§6. Likaledes blev beslutat att då en av socknens fattige kommer till en gård, skall den genast angifva sig hos Byfogden som på den fattiges bevis bör påskriva dagen då han ankom samt utsätta huru länge hvar och en jordägare i Gården bör underhålla den fattige och då denne senare begifva sig ifrån samma gård, skall han i vittnens närvaro för Byfogden tilkänna gifwas om någon i Gården varit så obarmhärtig att han icke hyst och vårdat honom så länge som hans skyldighet fordrat. En sådan ohjelpsamhet och sin christeliga plikt förgätande jordägare skall av Byfogden upteknas och vid näst påföljande sockenstämma angifvas…

Räkenskapsbok

Intäkterna kom främst genom de varierande närmast årliga uttaxeringarna baserad på de olika skatteörena. I början av perioden kom ”arrendemedel” som en inkomst från ”Bostället” Från 1929 fram till 1947 kom arrendeinkomsten från Porsmyra. En inkomstkälla fram till 1903 var ”roteringsbidrag”, dvs det bidrag hemmanet fick för att man ställde upp med en soldat. 1904 redovisas ”skatt från försålda soldatbostället”. Staten bidrog också till vägunderhållet genom årliga statsbidrag.

 

Utgifterna varierade. I början av perioden hade hemmanet en social funktion. Johannes Persson fick 1,25 för ”rotehjonet” och i räkenskaperna finns utlägg för ett par kängor till Olof Ersson 1894. Samma år fick Johanna Persson ett par strumpor och pengar till ett läkarbesök, liksom ett ”yllekläde” De sista åren på 1800-talet ser man utlägg för lintyg, reparation av skor och sylön för en tröja till rotehjonet.

En återkommande utgift gäller broar. Främst ”älvbron” (vid Segerfors?), men även bidrag till broar längre bort: Rexedbro, på Gateskogen och i Furtan. Prästskatten hanterades av hemmanet och är en årlig utgift mellan 1898 och 1939.
Räkenskapsbok2

1911 tas en rejäl summa (206 kr) upp för en ny karta för hemmanet. Nio år senare bokförs ett bidrag för andel i hemmanets karta från patron på Segerfors, Johannes Olofsson.

Efter kriget avtar bystämmans verksamhet. Under 1951 – 1967 saknas räkenskaper i den aktuella boken. Det verkar som Holm-Rackstads vägsamfällighet tar över bystämmans roll under dessa år (se kommande redovisning av Vägsamfällighetens protokoll)

Försäljning av virke och skog på rot gör att kapitalet ökar i den återuppståndna bystämmans räkenskaper. I boken noteras att Hagalund – byfogdens bostad – brinner 19 mars 1984. ”Kassaboken ligger i huset” och finns i läsbart, men brandskadat skick. Efter virkesförsäljningen 1973 finns det mest finansiella poster. Med ett undantag: 1995 ger  bystämman 12.500 kr i bidrag till upprustningen av Segerfors kvarn.

Byfogdar i Rackstads hemman

1894 Danjel Elofsson
1895 Emanuel Carlson
1896 Anders Olsson (Dr)
1897 Johannes Persson
1898 Erik Persson
1899 Gustaf Elofsson
1900 Anders Petterson
1901 Per Olsson
1902 Nils Gustafsson
1903 Nils Jonsson
1904 Waldemar Persson
1905 Per Andersson I Holm
1906 Johannes Olsson
1907 Magnus Persson
1908 Maria Persson
1909 Johanna Persson
1910 Johan Emanuelsson
1911 Per Andersson
1912 Daniel Elofsson
1913 Per Persson
1914 Johannes Andersson
1915 Karl Waldén
1916 Gustaf Lagerberg
1917 Eric Persson
1918 Karl Johan Petterson
1919 Robert Elofsson ”af Gust Elofssons sterbhus Perserud lejd byfogde”
1920 Robert Elofsson ”byfogde åt Bråtstugra”
1921 Anders Json Hagberg
1922 Gustaf Nilsson
1923 David Andersson
1924 Johan Persman
1925 Ragnar Johansson
1926 Per Magnusson
1927 Johannes Andersson ”byfogde åt Johanna Persson”
1928 Johannes Andersson
1929 Johan Emanuelsson
1930 Per Anderssons sterbhus
1931 Robert Elofsson Sötomta
1932 Per Perssons sterbhus Västugan
1933 Anders Persson
1934 Olof Persson
1935 Albert Andersson
1936 Otto J Månsson
1937 Algot Andersson Holm
1938 Carl Ericsson
1939 Karl Johan Pettersson
1940 Emanuel Andersson
1941 Anders Hagberg
1943 Gustaf Nilsson
1944 O. Persson
1949 Olof Persson
1950 Olof Persson

1968 Eric Andersson
1969 Erik Andersson gm Gustaf Andersson
1972 – 2002 Kjell Skoglund

Se även:  http://historiebloggen.rackstadkvarnforening.se/wp/2015/08/17/hemmansagare-betalar-kyrkoskatt-1934/

Hemmansägare från 1500-talet till 1800-talet i Rackstad med omnejd

Bland alla hemman runt Racken sticker Rackstad ut som frälsehemman. Det betyder att någon adlig ägt gårdar i Rackstad och brukare betalat avrad (avgift). Vad vet vi om detta? Nedan följer en första rapport. Mer information är välkommen!

Första noteringen om en gård Rackstad finns i 1540 års jordbok. Långvak, Perserud och Stålsberga nämns redan i 1503 års jordebok. Holm först 1564. (Holm nämns 1315, men det har ifrågasatts om det är Holm i Värmland)
I 1540 års jordebok finns Rackstad med som frälsegård (Jon) och Gustås (Olof) som kyrkohemman. Båda påförs 6 mark smör. Perserud (Amund), Stålsberga (Brynte) skattar 5 resp 6 öre oxe Knut i Långvak 4 öre oxe.
Hjonelagslängden för Värmland (S) 1610 En skattelista för landskapets socknar, gårdar, familjer och tjänstefolk år 1610. I Arvika socken återfinns under frälse Anders och Knut i Rackstad med ett hushåll vardera. I hushållet ingår en piga för Knut. I Gustås finns Per som likaså redovisar ett hushåll och en dräng.
I Skattskyldiga husbönder i värmländska socknar

år 1622 – 1635 Källor: Landskapshandlingar, boskapslängder samt rote- och utskrivningslängder etc finns:

Gustås: Tol Persson, dräng hos knekthustru och gamle Per
Holm: Per Eriksson
Perserud: Anders Håkansson, Anders Bryngelsson, Anders Tolsson, Amund gammal (”svag och gammal”)
Frälsehemmanet Rackstad: Anders Knutsson, Knut Timansson(!),Anders Jonsson – dräng om 15 år
Stålsberga: Brynte Tolsson, Jon Engelbrektsson (”oferdigh”), Brynte Göransson (”Öriansson”)  dräng, Lars Bryntesson  dräng ”hoos Knechtehustrun? Til tienst”?

Mantalslängd för 1641
Gustås: Tol Persson, Nils Persson (gammal)
Långvak: Mats Persson, Anders Bengtsson (gammal)
Perserud: Jon Andersson, Anders Håkansson (gammal)
Stålsberga: Jon Engelsbrektsson, Anders Bryntesson
Frälsehemmanet Rackstad (ägare: välborna Anna till Hwargarn) Knut Simonsson, Halvard Engelbrektsson

Bondgårdar i Värmland. Rote-, utskrivnings- och mantalslängder 1665, och frälsegårdar i västersysslet år 1667
Gustås (infanterihemman): Lars Knutsson (löjtnant), Knut Eriksson (fritt)
Frälsehemman Holm (1/3): Erik Persson. (ägare: landshövding Ludvig Frithz), Per Arnesson
Frälsehemman Perserud: Anders Tollofsson (ägare: landshövding Ludvig Frithz), Bryngel Andersson
Frälsehemman Rackstad: Bonde Olofsson (ägare: landshövding Harald Posse), Anders Persson
Frälsehemman Stålsberga: Sven Siggesson (ägare: landshövding Ludvig Frithz), Anders ”Dahlboo”

(”Landshövding” oklar titel)

Källa: Värmland  gårdar och folk http://idahlgen.scienceontheweb.net

 

Vilka ägde Rackstads hemman?

Wingesläkten verkade i Värmland under medeltiden. Riksrådet Lindorm Björnsson (Winge) – lagman i Västergötland död 1478 – ägde med säkerhet gårdar i Värmland. Både hans far Björn Niklisson och troligen farfar hade varit lagmän i Värmland. De ägde gårdar framförallt i Råda socken, men antagligen på flera ställen. Hemmanen övergick ofta från en gren till en annan, från ett syskon till ett annat. Troligen även i Västvärmland. Det var skattemässigt fördelaktigt att behålla frälsehemman och utarrendera dem till landbönder
1641 anges ”välborna Anna till Hwargarn” som ägare till Rackstad. Vargarn är ett gods beläget i Sörmland mellan Hjälmaren och Mälaren. Anna hade gift sig med Erik Ribbing, ägare av det gamla Ribbinggodset Vargarn och ärvde av sin äldre syster Märta gårdar, bl a Rackstad enligt 1641 års mantalslängd. Anna blev änka 1623. Hon dog själv 1648. Hon hade åtta barn. Yngsta dottern Maria gifte sig med Harald Posse (född 1618), som fick på sin lott åtskilliga mindre gårdar , Ufve (Uddeholm) och Risberg. Och står som ägare till Rackstad på 1660-talet. Posse skrev sig på Ribbingsfors i Amnehärad (Gullspång) blev ryttmästare 1664, dog 1674 i Forshaga. Harald Posses svärson Johan Karlström kom 1668 att grunda Uddeholms bruk
(Almqvist, J A. Uddeholmsverken 1899., Andersson, I.. Uddeholms historia. 1960)

Under 1600-talet sålde kronan gårdar till adeln för att få in medel. Frälsehemman som låg långt från godset kallades utsocknes frälse. Från 1562 fanns det två sorters frälsejord: allmän och ypperlig. Den sistnämnda var helt befriad från skatt. Fram till 1723 fick bara adel äga frälsejord. Därefter fick ofrälse ståndspersoner, präster och borgare äga allmän frälsejord. Från 1789 fick också bönder äga frälsejord. Den var befriad från grundskatt, dvs jordeboksränta, mantalsränta och kronotionde. 1809 avsäger sig adeln ensamrätten till frälsejord.
Under 1700-talet sker en utveckling från bördsrätt till hemmansägande. Prisutjämningen mellan frälse- och skattejord leder till att skatterätten utvecklas till hemmansägande. Bondeekonomins uppgång leder till en strävan till självständighet och oberoende. Man vill ha full äganderätt. Man vill skaffa gårdar till sina barn. 1789 fick bönderna full äganderätt till även till skogens nyttigheter. Tidigare hade man sett fördelarna av att dela upp allmänningarna, eftersom en jordlös klass tryckte på, tog vedbrand, byggde kojor där osv
(Källa: Peter Aronsson. Från bonde till hemmansägare. 1700-talets jordbrukare i förändring. I: Värmland förr och nu 1993)

Vad hände i Rackstad under 1700-talet? På något sätt har frälseägandet minskat för att i början av 1800-talet utgöra en fjärdedel av hemmanet. Vid olika lantmäteriförrättningar finns nedanstående upptagna som hemmansägare:

1755: Jordägare i Rackstad vid uppmätandet av kronohemmanet Gustås* inägor/skogar:

Jon Persson
Anders Arnesson
Anders Ersson
Arne Bengtsson
Brynte Erson
jämte brukspatron herr Anders Ljungblom (bosatt på Skog) som förmyndare för gossen Anders Persson
*Boställsinnehavare på Gustås var bataljonsadjutanten ”ädle och manhaftige” herr Robert Niclas Hellgren

 

1786: ägare vid storskifte av inägor:

Jan Jansson 1/8 under littera A
Per Bryngelsson 1/8 under litterat B
Per Arnesson 19/144 under littera
Anders Jansson 1/18 under littera D
Arne Bengtsson ¼ under littera G (nuvarande Hagen)
Olof Jonsson 5/48 littera H
Erik Andersson 5/48 under littera I

 

1795: ägare vid laga delning av några torp som tillhörde hela frälse- och skattehemmanet:

Kanslirådet Jacob Forslund
Per Elofsson i Ottebol
(företräddes genom fullmakt av Per Bryngelsson)
Jan Jansson
Olof Persson
Jonas Arnesson
änkan Ingjäl* Bryntesdotter
Erik Arnesson
Bengt Arnesson
Erik Andersson
änkan Sigrid Månsdotter
Anders Jansson

 

1797: Storskifte på skog/skogsmark

Kanslirådet Jacob Forslund
(företräddes genom fullmakt av sin åbo Per Bryngelsson)
Jan Jansson
Olof Persson i Taserud
Jonas Arnesson
Erik Arnesson även förmyndare för brodern Bengt Arnesson
Erik Andersson
Anders Jansson
Olof Olsson och medarvingar
Arne Arnesson och medarvingar

 

1837: överenskommelse mellan Adolf Sandelin och Rackstads hemmansägare

Olof Olofson, Jon IIS Jansson, Inggel* IAD Anderson, Jon IIS Jansson som förmyndare, Arne APS Persson, Nils NES Erikson, Per PES Erikson, Olof OIS Janson onge Anders AERS Erikson, gamle Anders AES Erikson, Nils NOS Olofson, drängen Olof ONS Nilson och Jon IIS Jonason.

*Det könsneutrala namnet Ingel är en yngre form av fornsvenskans Ingiäld

1836 köpte Adolf Sandelin på konkursauktion efter kanslirådinnan Forslund frälsedelen av Rackstad (107/432 delar av hemmanet) Jacob Forslund hade köpt upp torpens skogar i slutet av 1700-talet.

 

Fortsättning följer…

 

Storskifte i Rackstad 1786

1786 genomfördes ett storskifte av hemmanet Rackstads inägor, dvs inhägnade marker. I handlingarna finns ett antal namn på marken som fördelas: Labråten, Lillmyren, Torpet, östra och västra sidan, Ängbråtarne, Västra och Östra Myhrwåhlet, Gamla Haget samt ”två små lyckor vid Gatan”. Det verkar som man kommit överens, så som lantmätaren hoppades, som framgår av nedanstående protokoll.

rubrik kartan

Åhr 1786, den 23 maj, företog sig undertecknad extra ordinarie landtmätare, att i grund av Kongl Majt Höga Befallningshavares förordnande under 29 april innevarande åhr, uti i laga storskifte fördela skattefrälsehemmanet Rakstads inägor 1: helt mantal beläget i Jösse härad och Arvika sockn af Wärmelands län; hwarvid efter i laga tid meddelt kungörelse, tillstädes voro utom männen Brynte Bengtsson i Mon och Jon Andersson i Stålsberg, samtlige jordägarne Jan Jansson, Per Arnesson, Per Bryngelsson, Anders Jansson, Ingemar Jansson, Olof Persson, Olof Jönsson och Erik Andersson. Sedan wederbörande församlade woro, och det till denna förrättning erhållna förordnande blifwit uppläst, överlades om nödig handräckning med mera som vid mätning ansågs nödigt. Hwarefter såväl åkeren som ängen och de övrige till uppodling tjänlige ägorna affattades och i behörig ordning till på chartan lades.

Den 8. junii
Som mätningen nu var fullbordad, så blevo alla vederbörande åter sammankallade för att ägouppskattning förrätta, hwilken sedan jordägarna blifwit förmante att derwid undfly egennyttan, men hafwa till föremål hvad rätt och billighet fordra, företogs och med all grannlagenhet förrättades, samt genom allas underskrift för rigtig ertjändes.
Rörande delningsgrunderna blev derefter öfwerlagt och hwarwid jordägarna stadnade i det enhälliga beslut, at hwar och en i mån efter dess bruksdelar erhåller proportionel del av hela uppskattningssumman, såwäl i gamla som nya jorden eller uppodlingsmarken, äfven som det blew afgjordt, hwarefter nödige wägar skola utses och på chartan afräknas.
Widare blef öfwerenskommit i hwad ordning hwars och ens blifvande skiften så i gamla som i nya jorden skola läggas och utstakas, hwarom delägarna på sådant sätt öfwerenskommo, så som den behörige underskrifne förenings skrift jämte nedanstående charta beskrifning utwisa.
I grund häraf blefvo ägornes uträkning företagen och fullbordad, hwilkas befinnes som följer. Efter förrättad uträkning hwar landtmätaren i anseende till andra infallande förrättningar föranlåten att detta gjöromål någon tid uppskjuta
1786 delning inägor

Den 15 September
Infant sig åter undertecknad landtmätare för att berörde gjöromål behörigen afsluta, hwarvid all förut antecknade tillstädes woro hwilka wid handen gåfwo at som de rörande det så kallade Torpet woro enige om någon tjenligare delning, wore nödigt at förnyad öfwerenskommelse angående hela delningen författades. En sådan förening blef för den skull nu å nyo gjord samt alla vederbörandes underskrift försedd, hwarefter delningen företogs och på följande sätt wärkställdes
fördelnin

Jan Jansson 1/8 under littera A
Per Bryngelsson 1/8 under litterat B
Per Arnesson 19/144 under littera
Anders Jansson 1/18 under littera D
Arne Bengtsson ¼ under littera G
Olof Jonsson 5/48 littera H
Erik Andersson 5/48 under littera I
Littera K är en tract, hwarå efter öfverenskommelse ett samfällt torp skall uppsättas.
I wederbörandes närwaro blef ofvanförmälte delning utstakad, samt jordägarne underrättade hwad dem derefter tillhörer.
Enligt träffade förening kommer den som vid delningen å torpet någon åker förlorar att derföre erhålla ersättning af den som samma åkerjord erhållit.
De wägar som af jordägare observerande blifwit anmälte äro på chartan utsatte och afräknade. På sätt som förut i protokollet är omnämnt och chartan närmare utvisar, äro gränserna kring alla ägorna ostridige befundne.
Till underrättelse för den eller dem som genom delningen känner sig lidande och däruti tänker ändring söka blef 81: § af Kongl. Majt nådiga förordning under den 12 Augusti 1783 uppläsen.

Sålunda befunnit och werkställdt intygar Rackstad den 25 september 1786

På ämbetets wägnar

underskriftFler kartor kring delningen finns på https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=4&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f52322d32393a31