Tomas Andersson om Segerfors kvarn

I början 1950-talet upptäckte Tomas Andersson och hans kamrater Segerfors kvarn. Där fanns mjölnaren Bertil Embretsen, som hade tid med dem och kunde hjälpa till att laga punkteringar och annat. Men det var en farlig miljö för barn: en bro över dammluckor och djupa vatten både i kvarndammen och i älven nedanför kvarnen. Barnen var tillhållna att inte gå på bron, minns Tomas och i stallet intill bron fanns en tomte, påstod de vuxna. Och det var inte ofarligt; Bertil, mjölnaren, fick en gång rädda Majlis som ramlat i vattnet.

Kvarnen var inte igång hela tiden. Det fanns egentligen två säsonger. På våren kom man till kvarnen för att få sitt utsäde betat med kvicksilver. Betmaskinen finns fortfarande kvar - än så länge med sin tillhörande giftflaska kvar. På vintern hände det att någon ville få säd mald till bakningen, men det mesta maldes efter sommaren.

- På den tiden kom det en massa hästskjutsar med flaken fulla av säckar, säger Tomas.

Då kom bönderna från närområdet, dvs inte bara från de två gårdarna Hagen och Ängåsen i Rackstad, utan också från södra Gunnarskog. Det var närmare från Bosebyn till Rackstad än till kvarnen norr om Stommen.

- Vi hade så roligt åt de här farbröderna för dom hade ofta somnat. Hästen kunde ju vägen till kvarnen. Det tog ju en hel dag, så dom köpte på sig en pôtt på vägen. Så piggnade dom till framemot dagen. Då mådde dom bättre.

Arvika kommun hade övertagit Segerfors (och kvarnen) 1936 och Bertil Embretsen hade anställts i slutet av 1940-talet. Han efterträdde den förre mjölnaren, som hängt sig i kvarnen.
Det var ju inte ett heltidsjobb, utan Bertil arbetade också på Vattenverket och hade sina två arbetsplatser på bekvämt avstånd från sin bostad, Kvarnstugan. På vintern behövde kvarnstenarna renoveras. Säkert ett kallt jobb eftersom det enda varma utrymmet i kvarnen var mjölnarens lilla kammare till vänster innanför dörrarna. Att arbeta med kvarnstenarna tog sin tid. De skulle tas ner med hjälp av en lyftkran och sen knackas rena. Ibland måste räfflorna huggas om med en mejsel. Det behövde kanske inte göras varje år, eftersom kvarnen successivt användes mindre. De sista åren kvarnen var igång ersattes stenarna av en elektrisk kvarn, men då var kvarnepoken på Segerfors snart över.

Hur gick då till att mala? Tomas berättar att man tog upp spannmålet med hiss till tredje våningen. Där fanns en tratt i golvet som ledde ner till kvarnstenarna. Där tömdes säden. Mjölnaren kunde reglera grovleken på mjölet genom att ändra trycket på kvarnstenarna med hjälp av en järnratt. Dvs ju finare mjöl, desto trängre mellan stenarna. För att bedöma det fick mjölnaren springa upp och ner i trapporna och kontrollera innehållet i säckarna som fanns uppträdda under trärännan på bottenvåningen.

Vete och havre dominerade. I “torken” på gården gjorde man upp eld i en ugn och rostade havren för att göra skrädmjöl. I en stor balja rörde två knivar runt för att hindra havren att bli bränd.

På 1970-talet avvecklades kvarnen, bron revs, dammen tömdes delvis när grävskoporna gjort sitt. När kommunen ville riva kvarnen trädde Rackstadbor till. Med ekonomiskt stöd av kommunen, beredskapsarbete och frivilliga insatser räddades kvarnen och Rackstads kvarnförening bildades 1989 för att ta över driften.

Intervju 27 okt 2013 med Tomas Andersson, född 1948. Sammanställd av Lennart Wettmark

tomas andersson

Fornfynd i Rackstad

 

 

fornsök

I Riksantikvarieämbetets Fornsök ( http://www.fmis.raa.se ) kan du söka information om äldre tiders gravplatser, boplatser och arbetsplatser. Här finns uppgifter om lämningar såväl på land som under vatten. Du hittar information om runstenar, hällristningar, gruvor, torp, avrättningsplatser, skeppsvrak och mycket annat. Tidsspannet är stort - från äldsta stenålder till 1900-tal.

Staten kartlägger Holm och Stålsberga 1641

“De geometriska jordeböckerna innehåller de äldsta storskaliga kartorna vi har i vårt land. En huvuduppgift för Lantmäteriet efter bildandet 1628 var kartläggning av byar och hemman och deras ägor. Det var framförallt krono- och skattehemman som var intressanta.”

Källa: http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=R3:Framsidajordbok 1641

167 personer i Rackstad 1890

Stora folkräkningen 1890. Varje by inventerades. Holm och Stålsberga finns redovisade för sig. Hur var det, vad räknas till Rackstad?

Arvika landsförsamling
Per Olsson f. 1819, Hemmansegare, Rackstad
Stina Arnesdotter f. 1827, Rackstad
Johannes Andersson f. 1852, Rackstad
Maria Persdotter f. 1850, Rackstad
Anders f. 1878, Rackstad
Kristina f. 1879, Rackstad
Daniel f. 1882, Rackstad
Johan Rikard f. 1884, Rackstad
Anders Nilsson f. 1827, Hemmansegare, Rackstad
Maria Andersdotter f. 1820, Rackstad
Olof Ersson f. 1812, Hemmanseg., Rackstad
Johannes f. 1840, Rackstad
Anders f. 1851, Rackstad
Agneta f. 1854, Rackstad
Olga Matilda Johannesdotter f. 1884, Rackstad
Erik Nilsson f. 1836, Hemm.-eg., Rackstad
Maria Persdotter f. 1841, Rackstad
Per f. 1868, Rackstad
Karolina f. 1871, Rackstad
Maria f. 1878, Rackstad
Nils f. 1881, Rackstad
Per Andersson f. 1859, Hemm.-eg., Rackstad
Stina Persdotter f. 1832, Rackstad
Per Andersson f. 1815, Hemm.-eg., Rackstad
Magdalena Andersdotter f. 1815, Rackstad
Per f. 1856, Rackstad
Johanna f. 1859, Rackstad
Magnus Persson f. 1844, Rackstad
Stina Nilsdotter f. 1850, Rackstad
Per f. 1873, Rackstad
Anders Gustaf f. 1878, Rackstad
Emanuel Jansson f. 1833, Hemm.-eg., Rackstad
Kajsa Persdotter f. 1825, Rackstad
Per Herman Persson f. 1860, Dräng, Rackstad
Anna Britta Strömberg f. 1871, Piga, Rackstad
Nils Jonsson f. 1827, Hemm.-eg., Rackstad
Kajsa Andersdotter f. 1836, Piga, Rackstad
Nils Gustafsson f. 1838, Hemm.-eg., Rackstad
Maria Jonsdotter f. 1838, Rackstad
Marta f. 1865, Rackstad
Johannes f. 1867, Rackstad
Karolina f. 1872, Rackstad
Gustaf f. 1874, Rackstad
Anna f. 1878, Rackstad
Daniel Elofsson f. 1853, Hemm.-eg., Rackstad
Kerstin Danielsdotter f. 1858, Rackstad
Johannes Persson f. 1842, Hemm.-eg., Rackstad
Stina Andersdotter f. 1825, Rackstad
Hulda Kristina f. 1875, Rackstad
Stina Andersdotter f. 1857, Piga, Rackstad
Erik Persson f. 1835, Hemm.-eg., Rackstad
Kajsa Persdotter f. 1837, Rackstad
Anders Gustaf f. 1871, Rackstad
Karolina f. 1874, Rackstad
Karl Johan f. 1877, Rackstad
Erik f. 1882, Rackstad
Kajsa Andersdotter f. 1829, Piga, Rackstad
Petter Persson f. 1830, Hemm.-eg., Rackstad
Amalia f. 1874, Rackstad
Britta Maria Andersdotter f. 1852, Piga, Rackstad
Emanuel Karlsson f. 1837, Hemm.-eg., Rackstad
Stina Nilsdotter f. 1833, Rackstad
Karolina f. 1865, Rackstad
Anna Lovisa f. 1871, Rackstad
Johanna f. 1862, Rackstad
Anders Persson f. 1847, Hemm.-eg. Snickare, Rackstad
Kerstin Olivia Magnusson f. 1850, Rackstad
Hilma Maria f. 1877, Rackstad
Klara Lisa f. 1880, Rackstad
Agnes Olivia f. 1882, Rackstad
Johan Gottlieb f. 1884, Rackstad
Maria Kristina f. 1886, Rackstad
Gustaf Arvid f. 1890, Rackstad
Marta Danielsdotter f. 1859, Piga, Rackstad
Karl Axel Andersson f. 1865, Snick.-gesäll, Rackstad
Karl Rikard Lindstedt f. 1866, Snick.-arb., Rackstad
Karl Oskar Lagerberg f. 1863, Snick.-gesäll, Rackstad
Axel Rikard Svensson Hedin f. 1869, Snick.-lärl., Rackstad
Marta Andersdotter f. 1830, Hemm.-eg., Rackstad
Anders Andersson f. 1854, Rackstad
Johannes Andersson f. 1857, Rackstad
Olof Andersson f. 1865, Rackstad
Karolina Andersdotter f. 1870, Rackstad
Nils Andersson f. 1851, Rackstad
Amalia Johannesdotter f. 1859, Rackstad
Märta Emilia f. 1888, Rackstad
Anders Andersson Skog f. 1849, Hemm.-eg., Rackstad
Karolina Andersdotter f. 1865, Rackstad
Berta Karolina f. 1888, Rackstad
Anna Kristina f. 1890, Rackstad
Erik Andersson f. 1825, Hemm.-eg., Rackstad
Marta Jonasdotter f. 1834, Rackstad
Anders Eriksson f. 1859, Rackstad
Gertrud Nyberg f. 1865, Rackstad
Erik Martin f. 1884, Rackstad
Marta Elisabet f. 1886, Rackstad
Anders Pettersson f. 1843, Hemm.-eg., Rackstad
Anna Nilsdotter f. 1845, Rackstad
Karolina f. 1876, Rackstad
Anna Kajsa f. 1877, Rackstad
Maria f. 1879, Rackstad
Nils f. 1881, Rackstad
Emma f. 1883, Rackstad
Elin f. 1885, Rackstad
Kristina f. 1887, Rackstad
Marta Emilia f. 1890, Rackstad
Johannes Jonsson f. 1824, Inhyses, Rackstad
Maria Ersdotter f. 1829, Rackstad
Maria f. 1861, Rackstad
Per Persson f. 1853, Backst.-sitt., Rackstad
Karolina Persdotter f. 1856, Rackstad
Maria f. 1877, Rackstad
Karl Oskar f. 1880, Rackstad
Hilda Karolina f. 1884, Rackstad
Johan Gottfrid f. 1887, Rackstad
Gustaf Albin f. 1890, Rackstad
Johannes Andersson Fjell f. 1842, Inhyses f.d. Mjölnare, Rackstad
Anna Persdotter f. 1837, Rackstad
Johannes f. 1875, Rackstad
Per Gustaf f. 1876, Rackstad
Maria Andersdotter f. 1835, Backst.-sitt., Rackstad
Maria Jansdotter f. 1874, Rackstad
Karolina Jansdotter f. 1876, Rackstad
Johannes Jansson f. 1840, Inhyses, Rackstad
Karolina Olsdotter f. 1846, Rackstad
Oskar f. 1877, Rackstad
Karl Johan f. 1880, Rackstad
Martin f. 1883, Rackstad
Gustaf Frithiof f. 1888, Rackstad
Tilda Johannesdotter f. 1862, Lösdrifvare f.d. Piga, Rackstad
Olof Andersson Pihl f. 1820, Inhyses, Rackstad
Kajsa Andersdotter f. 1820, Inhyses, Rackstad
Maria Andersdotter f. 1842, Rothjon, Rackstad
Johannes Andersson f. 1832, Skomakare, Rackstad
Jonas Andersson f. 1810, Inhyses, Rackstad
Maria Jansdotter f. 1822, Backst.-sitt., Rackstad
Kajsa Andersdotter f. 1834, Backst.-sitt., Rackstad
Maria Andersdotter f. 1874, Rackstad
Anders Gustaf Andersson f. 1857, Inhyses, Rackstad
Maria Pettersdotter f. 1856, Rackstad
Anders Gustaf f. 1877, Rackstad
Karl Herman f. 1879, Rackstad
Viktor Emanuel f. 1884, Rackstad
Emil f. 1886, Rackstad
Maria Lavinia f. 1888, Rackstad
Maria Nilsdotter f. 1863, Rackstad
Karl Johan f. 1887, Rackstad
Anna Elvira f. 1889, Rackstad
Karl Olsson f. 1843, Inhyses, Rackstad
Stina Jonasdotter f. 1843, Rackstad
Emma f. 1872, Rackstad
Oskar Edvin f. 1879, Rackstad
Josefina Charlotta f. 1881, Rackstad
Karl Johan f. 1884, Rackstad
Martin f. 1888, Rackstad
Anders Johannesson f. 1854, Inhyses, Rackstad
Maria Lisa Karlsdotter f. 1853, Rackstad
Gustaf Emanuel f. 1886, Rackstad
Nils Andersson f. 1834, Brukare af soldatbost., Rackstad
Sofia Andersdotter f. 1835, Rackstad
Anders Gustaf f. 1880, Rackstad
Stina Olsdotter Rackberg f. 1836, Fattighjon Lösdrifverska, Rackstad
Herman Strömberg f. 1874, Rackstad
Emma f. 1876, Rackstad
Karolina Strömberg f. 1879, Rackstad
Kajsa Andersdotter f. 1858, Lösdrifv. f.d. Piga, Rackstad
Hilma Maria f. 1882, Rackstad

Källa: http://www2.foark.umu.se/folk/s/karta.htm

Dåliga vägar i Rackstad!

” …Gick till Emil Nilsson och köpte sill och fick låna 1/3 l brännvin och en cykel, på vilken jag omedelbart satte mig upp och körde till Rackstad. I Gatbacken mötte Gunnar Danielsson och Otto Hesselbom. Vägen var på det hela taget ganska bra, men över Gatskogen och från Fjaestad till Fritz <Lindström> var den djävlig…”

Ur Ludvig Mattssons dagbok 10 april 1911.

Citatet hämtat från Anders Mattssons utgivning av faderns dagböcker och brev 1908 till 1913. Mycket levande beskrivning av Arvikatrakten!

Samla Rackstads historia?!

Rackstads historia. Ett första förslag till innehåll.
Tillsammans kan vi samla in material och så småningom kanske det kan bli ett tryckt häfte eller en bok…

  1. Rackstad ur ett geologiskt naturperspektiv. Hur såg det ut här när ett nytt landskap växte fram efter inlandsisen? Hur växte Rackstad fram allt eftersom havet drog sig tillbaka? Bergarter? Jordmån? Växtlighet? Djurliv? Etc.
  2. Rackstads allra äldsta historia. De äldsta gårdarna (Holm), vad säger 1500-talets jordböcker? Vad kan man spekulera om när det gäller Rackstads plats i västvärmland under medeltiden?  (Bra källa: Eva ?sterberg. Kolonisation och kriser : bebyggelse, skattetryck, odling och agrarstruktur i västra Värmland ca 1300-1600)
  3.  Rackstad under nya tiden. Vilka gårdar fanns tidigt?  Vad vet vi om dem? Hur påverkade skiftesreformerna? Vad levde man av? Vad odlade man? Jan Schröder tillsammans med ? (Vilka arkivhandlingar kan ge information?)
  4. Vägar och stigar i Rackstad. Hur gick vägarna? Väg till Gustås? Vandringsleder på skogen.
  5. Jakt och fiske i äldre dar.
  6. Segerfors bruk och bruksmiljön. Vad innebar det för bygden att bruket kom till?
  7. Torpen i Rackstad
  8. Hagen.
  9. Kvarnen
  10. Porträtt av en smed?
  11. Vart kom alla hus från? Flera av de mest kända husen har ju stått på andra platser. Var?
  12. Hur påverkade det bygden att konstnärer flyttade hit?
  13. Vilohemmet Lugnet? Smedjefallet
  14. Kampuddens historia
  15. Slalombacken
  16. Midsommar
  17. Team Westom?
  18. Rackstad under andra världskriget.
  19. Sommargästerna kommer.
  20. Illustrationer: Rackstadmiljöer i konsten
  21. Ill. Foton
  22. Illustrationer: Kartor